Alltså ursäkta mig, men varför offrar jag mig så mycket?!
Här sitter jag nu och är lite bedrövad över en händelse som jag kunde gjort så mycket smidigare.
Problemet började för en timme sedan. Då tänkte jag: "Fan, jag är på g nu så jag tar och färgar tyg! Blå färg." Skitbra idé liksom eftersom det verkligen är på tiden att jag börjar med det nu.
Jag gör som det står på färgförpackningen och bryr mig inte ett dugg om att det är färg jag jobbar med.
När sedan tyget ligger i baljan (jag använde en urplockad soptunna) så jobbar jag runt tyget med ena handen i färgen.
Det bästa med detta är att tygfärg lätt färgar av sig och är typ omöjligt att få bort. Nu var alltså handen helt blå. Den ser sjuk ut. Som om den legat på toppen av en igloo senaste veckan.
Varken tvål eller aceton tar bort färgen. Tur att jag är ganska förtjust i lila som min vackra hand nu antagit.
Det finns några ord för sådana som mig vid detta tillfället och det är DÅLIG. Jag accepterar det.
Bilden visar dock inte färgen så tydligt, men jag lovar, den översta, den är blå.
Madde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar